Captain Nemo

Jag tänkte lite på det där med dejter. Jag har ju typ aldrig tänkt på det, helt enkelt för jag aldrig har varit på dejt. Det är som en helt ny värld har öppnats för mig. En mängd nya problem. Vad gör man på en dejt?! Vad har man på sig? I mina ögon är det helt självklart att ha nåt man känner sig snygg men ändå bekväm i. Men jag har insett att alla inte tar det för givet. Hur uppklädd ska man vara - eller i mitt fall - hur uppklädd kommer dejten vara!?

Helt plötsligt spelas det upp skräckscenarier i mitt huvud. En kostymklädd kille kommer med rosor och choklad, läser upp en dikt han skrivit själv. Eller ännu värre - sjunger en serenad han har skrivit själv! Herregud. Jag hade ju slagit igen dörren i ansiktet på honom, låst och bliivit tvungen att ta något starkt för att lugna ner mig. Men stackars karl då. Då hade han ju verkligen ansträngt sig för min skull, och det är väl det alla flickor vill..?? Neej.. Inte helt rätt.. Alla flickor vill inte bli uppvaktade så. Definitivt inte jag iaf. Är det bara jag som är kyndig eller är det fler som håller med?

Sen nästa problem.. Om nu dejten inte var sådär överuppklädd, och nöjde sig med att ta med en flaska vin eller några vanliga jävla blommor. Och dejten går bra, och sen kommer det där problemet.. Sex. Hur i helvete avslutar man dejten med sex? Jag själv har ju, som nämnt ovan, ingen som helst erfarenhet av dejter. Mina dejter brukar börja med sprit och sex och sluta i ett förhållande. Ähum. Men om vi nu skulle föreställa oss att jag tog saken i andra ordningen.. Lärde känna killen först, dejta först. Sen ha sex. Jag blev skräckslagen redan vid tanken på att dejten skulle förvänta sig sex. Men det är ju ingen omöjlighet. Och hur gör man då? Är det nån särskild musik som man "måste" ha hemma? Ska man ladda med ljus och sprida rosenblad över sängen? Vilken mardröm. Hur uppstyltat skulle inte det kännas? Jag lovar, om jag kommer hem till en kille som måste tända ljus och sprida rosenblad över sängen, då har upphetsningen redan gått över och jag är på väg hem. Då skulle det kännas som man förväntades ha sex med den där snubben. Nej usch. Då kan det lika gärna va.

Jag vet inte om det har att göra med min inneboende egenskap att automatiskt göra tvärtom vad man förväntas göra, eller om det faktiskt är så att det är fler än jag som skulle totaltorka av efter-dejt-sex med Barry Manilow, doftljus och rosenblad i sängen. Eller på sängen. Känns ju bara arrangerat och överentusiastiskt. Det är som att göra en jättestor grej och rulla ut röda mattan och bjuda kändisar, till öppningen av den lilla stadens nya leksaksaffär. Undra på att folk har prestationsångest... Efter alla rosenblad och förberedande saker så förväntar man sig ju helt klart att huvudnumret skall vara av någorlunda kvalité också. Och just därför är risken stor att det inte blir så.

Herregud. Det är väl bara att klä sig bekvämt, göra nåt roligt och se vart det leder. Eller!? Vill man nu gå på paint ball, käka hamburgare och kn***a som kaniner i baksätet på pappas bil, så är det väl skitbra!? Bättre det än att sitta på nån fancy restaurang, dricka dyrt vin och känna sig obekväm i sin nya klänning. Och så slutar kvällen ändå med att man sitter på varsin sida av nåns nybäddade säng, där det ligger 30 brutalt mördade rosor. Vilken dejt tycker ni verkar trevligast..?