Tankar om Tiden, Känslorna och Orken.

Idag är en rätt bra dag :) fick sova ut ordentligt (och sov faktiskt jävligt bra!!) och solen är framme. Det gör mycket. Kände mig pigg och på bra humör när jag kom hem, lagade till och med lunch. Det var faktiskt ett tag sen nu, får ta och skärpa till mig så jag inte tappar det nu när jag blivit så duktig.. Får skärpa mig angående träningen också, har slarvat nu i ett par veckor och bara kommit iväg en gång i veckan. Hugaligen. Det känns i ryggen. :( Stel som en pinne, ont och sover sämre. Skärpning!!

Men det var ju det där med Tiden. Och Orken. Båda en bristvara i mitt liv just nu. Tiden har väl alltid brustit, men Orken liksom kommer och går. På senaste har jag haft lite mer Ork än vanligt :) tack vare Rosafluffviruset, I suppose. Men samtidigt är det som att man lägger den Orken på annat än man borde.. :P Det blir liksom mer roligt gjort, än nyttigt. Inte bra. Och så Tiden. Den som ständigt lyser med sin frånvaro. Hur man än vrider och vänder så är det liksom alltid för få timmar på dygnet, och för lite ork för att kunna vara maximalt effektiv. Det resulterar i Ångest för min del. Det är inte så kul. Skulle behöva en dos uppåt och ett dussin sparkar i arslet om dagen.

Som det nu är är det ju Vinter-grejen som stressar mest. Förutom Skolan. Men den tar vi sen. Men Vinter-grejen - den som inbegriper att ställa undan sommarkläder och plocka fram vinterkläderna (som ligger lättillgängligt i förrådet, men själva förrådet är tämligen otillgängligt), handla saker som saknas till vintern (i mitt fall en hel jävla massa till bilen, en klok overall, saker till Tenor osv), plocka undan studsmattan (som alltid är blöt), underhålla pälsen på Tenor så den inte blir så jobbig, allt tar längre tid också.. Blä. Nu fick jag mer ångest. x'(

Och så Skolan. Vi hade möte igår, jag, rektorn och min handledare. Uff. Det är mycket kvar. Kommer inte hinna klart till jul som jag hade hoppats. Besviken på mig själv. Igen. Så det blir lite längre.. Dvs. målet flyttas ännu längre fram i tiden, jag blir less på mig själv, och det är en massa papper och skit som skall till höger och vänster - igen. Suck. Och när var det tänkt att jag skulle hinna med allt det jag skulle behöva göra då?? När dagarna går åt till att sova, äta, handla, tvätta, ta hand om djuren, städa, leta efter papper, fylla i papper, skicka papper, prata med försäkringskassan, CSN, skolan, och däremellan min lilla mamma ibland! När ska jag hinna laga bilen, städa ur förrådet, hjälpa mamma med lägenheten, fixa min egen lägenhet, träna Tenor, rensa ur allt skit osv?? Mmmggghhh!! Och så ska man hinna med att träna, sina kompisar, att ha egen-tid, och nu en liten söt människa som man helst av allt vill vara med jämt och hela tiden. TIDEN RÄCKER INTE TILL!!! Hör du det Gud?? Eller vem fan det nu är som bestämmer..

Och när jag jagar upp mig för att det finns för lite tid, och går runt och tänker på allt jag inte hinner med så blir jag trött och behöver vila en stund. Och då försvinner ännu mer tid och jag fick ännu mindre gjort, och ännu mer ångest!! Onda cirkeln. Kul grej.

Tomten - i år önskar jag mig mer Tid. Och Ork.

Känns bättre när solen är framme iaf. Om man nu ska försöka va lite positiv :P haha. Jag saknar ljuset. :( Som fan! Mår alltid bättre när det är mer ljus inblandat. Så faktum är att jag längtar lite efter snön. (Sa jag just det där?!?) Jo men det är sant, då blir det iaf lite ljusare. Fast den får inte komma innan jag hunnit köpa vinterdäck. Och en overall. Och en sele till T. Och hunnit plocka fram vantarna. Mina händer fryser ihjäl.. Hugaligen.

Nej, vad sägs om att jag ska sluta sitta här och låta Tiden slinka mig ur händerna och faktiskt göra nåt vettigt..? Jag har varit duktig idag, det tycker jag nog. Lagat mat och promenadat och allt. Men inte tillräckligt duktig. Aldrig tillräckligt duktig. Suck. Ibland önskar jag att jag hade varit som alla andra. Utan alla bokstäver och sånt. Varje dag är en kamp och aldrig når man upp till Kraven. Hur mycket jag än kämpar så räcker det inte, jag tycks aldrig komma i mål. Det är tröttsamt. Jävligt tröttsamt. :'( Men alternativet är att ge upp. Och det går ju inte. Även om det är lockande ibland när det känns tungt. Som nu. Men ger man upp så kommer man ju garanterat aldrig vinna. Fortsätter man kämpa så finns det iaf en chans.. Även om den känns jävligt liten ibland. Som nu.


Ursäkta romanen, men behövde få ur mig allt som gnager.


Just det, jag skulle ju skriva om Känslorna också - det kom bort i allt det svåra. Det enda jag skulle säga var väl att jag fick lite perspektiv sist när jag skrev om allt det bra och allt det jobbiga, och så pratade jag lite med Vickan förut. Kom fram till att det är nog precis såhär det ska va. Liksom att det ska vara läskigt, spännande och roligt, att det ingår i konceptet. Så det känns ju lite bättre. Ska försöka skärpa till mig och enjoy the ride, istället för att vara så nojig och orolig. Släppa kontrollen. Det är sjukt svårt, och det tar lång tid. But I'm getting there, sooner or later. I always do. Även om det tar lite längre tid och är svårt och jobbigt. Men det var ju det där med att ge upp.. Det kan man ju inte göra. Går det åt helvete så går det åt helvete, men så länge jag gör mitt bästa (utan att ta på mig allt ansvaret och ta ut mig fullständigt) så har jag iaf gjort så gott jag kan. Mer går liksom inte, hur mycket jag än oroar mig. Det blir vad det blir, och det hjälper inte att älta och noja, det gör snarare saken värre. Någon får gärna påminna mig om det här lite då och då?! Det är så lätt hänt att återfalla i gamla bekanta tanke- och beteendemönster.



A quitter never wins. A winner never quits.
/Kapten

PS. Detta var mitt 200:e inlägg. Förstå hur många tangent-tryckningar det blir :)

Över-fluffighets-risk!

Ja ja, jag vet. :P Kanske lite mycket fluffande.. Men det får ni stå ut med!! :P Satt och lyssnade på Sarah Dawn Finer's album (som förresten är riktigt bra!) och hittade en mycket söt låt. Som råkar stämma rätt bra för tillfället. Så jag tänker lägga upp texten här. Lev med det :) haha.



Sarah Dawn Finer - What if this is love


I am hopeless, been denying my emotions

Clever answers, good excuses to almost everything

It's been hard for me to open the door

I'm afraid it's gonna be like before

 

But what if this is love I can see in your eyes

And what if all my strength is my weakness this time

I've been trying to protect my heart from getting broken, but baby, I've been so blind

’Cause what if this is love that I'm feeling

Love I can see in you eyes

 

I'm a cynic, always trying, to find reasons

Oh, it's not easy, letting go of my control

For the first time I'm loosing my cool

’Cause when I'm around you I act like a fool

 

Oh, I just wanna hold you

Tell you that I need you

This could be right

If I just let go of my pride


So if you really want me

Tell me how you feel inside

Oh, what if this is love


Baby, what if this is love

What if this is love

What if this is love that I'm feeling

Love I can see in your eyes

~


Enjoy!
/Kapten

Kärlek och vad den ställer till med

Jaaa, Nemo är kär. xD There, I said it. Kämpade emot (mig själv) både länge och väl, men fick till slut kapitulera. Känner på det lite, försöker vänja mig vid tanken. Smakar på ordet. Kär. Kääär. Förälskad. Det tar emot lite. Väcker lite 3-årings-trots. Stora starka självständiga Nemo - kär? Njaaee.. Det innebär ju att vara sårbar och behöva förlita sig på någon annan. Det går ju inte. Eller..? Jag gillar inte att vara sårbar. Inte att behöva lita på folk heller. Fast det är himla trevligt att vara kär. Så det blir ju helt klart lite dubbelt..

Det är två saker som helt tydligt är skitjobbiga med att gå runt och känna såhär: det ena är att man inte får nåt som helst gjort. Ingenting! Hur är det möjligt? Det ger ju en massa energi. Mmjo, men när man sitter med huvudet bland molnen är det lite svårt att fokusera. Det andra är att jag är skitskraj. Alltså livrädd. Efter den senaste kraschlandningen - som jag nätt och jämnt överlevde, känns det som - är det svårt att sätta sig i planet igen. Jo, så kan man uttrycka det. Eller det klassiska - bränt barn skyr elden. Skitjobbigt att försöka lära sig hantera rädslan. Skitläskigt att riskera att bli sårad igen. Tusen "tänk om" som snurrar i huvudet. Jo, och en tredje sak, att jag är hemma mer sällan. Har dåligt samvete för katterna och hemmet. Okej, det är fler saker än tre som är jobbiga. Man måste kompromissa, gå runt och längta efter någon och sakna någon hela tiden, lära känna någon ny på ett nytt sätt, bra och dåliga sidor. Det tar på krafterna. Och ångesten blir värre.


Men.. Så finns det ju en hel massa bra saker också. Jag sover som en liten prinsessa, är gladare, går runt och har den där pirriga, rosa, glittriga, busiga känslan i magen och bröstet hela tiden. :) Har roligare, känner mig tryggare och mer avslappnad än på väldigt väldigt länge. Går runt och ser sådär allmänt dumlycklig ut. Hugaligen. :P Sjunger gör jag också. Och ler. Och känner mig ganska nöjd. Och allt det där som är jobbigt som jag nämnde förut, det är faktiskt lite spännande också.. Det SKULLE ju kunna bli jäkligt bra. Eller, för den delen, jäkligt dåligt. De veit man jo inte. Men det är spännande, pirrigt, farligt. Som att gå på upptäcksfärd. Och jag gillar ju upptäcksfärder. Även fast det är läskigt som fan och man ibland bara vill springa och gömma sig... Haha. Det roliga i allt är väl att när det känns som jag vill gömma mig så har jag faktiskt någonstans att göra det också. :P En alldeles trygg och varm famn som är bara min. Fast att den är en del av allt som skräms. Fast när man väl ligger där ihopkurad, så känns det där läskiga inte lika läskigt längre. Det farliga känns långt borta och lugnet kryper över en.

Det känns rätt gött faktiskt.


Skräckblandad förtjusning.
<3
/Kapten

A crazy little thing called love

When you stand so close to me

Im feeling butterflies

Is this the way that it's supposed to be

When I look into your eyes

All you have to do is say my name

Just a stutter more like butter

Since I met you boy my whole worlds changed

I can't hide this or deny this



Boy you got me catching feelings

Got me thinking baby your the one

I didn't understand the reason

That my heart was beating like a drum

I didn't understand the meaning

Then you opened up my eyes to

A crazy little thing called love

 

My bestfriends tell me Rihanna

what's got into you

I say Rihandra I can't explain

These feelings Im going through

Tell me girl it's not like you to fall this way

I try my best to wear a disguise

But it's written on my face

 

[J-Status]

Yeah

It's crazy It's amazing

It's the loving that you feeling

Put a tingle in your body every time you want a healing

Hey Rihanna

Baby girl for you missing the song yeah

So tell the DJ put the pon de replay

If you wanna

Come on my bajun baby

Let me take to jamaica

And introduce you to the real thing

For the loving where you are

So baby your my number 1 my number 2

So if its loving that you want

Baby you should make me your boo

 

Don't understand the meaning

This means crazy baby

I try my best not to show

But you know it's so crazy baby

Crazy little thing called love

 ("v")


Fluffigt

Allt tycks vara lite rosa och fluffigt nuförtiden. Sådär mysigt och gosigt och bra. Eller - nästan allt. Nu tillexempel känns det inte alls särskilt mysigt och bra. Jag håller på att tvätta. Och städa. Eller, jag borde städa. Men jag sitter mest här och slösurfar. Är extremt gosnödig. Har god lust att bara skita i allt idag och kura ner mig i soffan med en stor kopp te och några levande ljus. Med den där fina. Får överväga det en stund till..

För egentligen är det ju tänkt att jag ska tvätta klart, åka till gymet och träna, promenera Tenor, laga mat, göra mig vacker och sen gå ut och festa hela natten. Fast.. Det kanske går att komprimera listan till "tvätta klart, promenera Tenor, laga mat" och lägga till "mysa". Usch vad jag känner mig håglös idag.. Ynklig. Och det trots att solen faktiskt har varit framme hela dagen! Det gör mig glad! Alltid. Men idag räckte det liksom inte för att jag skulle orka allt.

BORDEN:
Jag borde - sortera papper (dvs ta tag i den där helveteshögen som ligger där borta, med blandade böcker, papper, skräp osv), rensa ur förrådet, bygga bokhyllan, skicka skåpet åt helvete, stoppa in alla jobbiga saker i förrådet (när det finns plats), gå igenom kläder, diska, plugga, hämta vintergrejerna ur förrådet.. Och en massa annat skit. Istället sitter jag här. Nej usch och fy vilken ångest jag fick nu.


Blir galen på Tenors gnylande och Pollys gapande. GAAAAHHH!!!! HÅLL KÄFTEEEN!!!! Polly kan inte bestämma sig för om hon vill vara inne eller ute, så hon gapar åt båda hållen - för säkerhets skull. Tenor vill gå ut och gå, men jag måste bli färdig med tvätten först. Tänk vad enkelt det hade varit om man kunde PRATA med varandra..!?

Nej nu måste jag gå ut och ta tvätten. Och göra lite jävla nytta.


Tjingeling.


Du. <3
/Kapten

Musik <3

Jahaja, här sitter jag och sjunger. :) Det är ju trevligt. Försöker låta bli att tänka på att det är superdåligt för mina stämband.. Kan inte låta bli. Sorry att jag inte skrivit på ett tag igen, jag har haft mycket trevligare saker för mig ;)

Bilfan gick inte igenom besiktningen :( så hela fredagsnatten låg jag i ett garage och skruvade på den.. Hela motorn sitter snett!? Aldrig sett nåt liknande.. Hm.. Spännande.. Drickade öl, skruvade bil och umgicks med massa skoj folk på fredagen alltså. Lördagen kan vi stryka från historien. -_- Mådde som ett spann skit.. Missade Maddis fest, FAN! Jag hade sett fram emot den som satan.. Blä. Aja. Så kan det gå ibland.. :(

Inte vart hemma så mkt på senaste.. :) Hehe.. Mii. Tycks ha insjuknat i Den Rosaglittriga Och Fluffiga Influensan litegranna.. Vet inte riktigt vad jag tycker om det.. :P Både ångestdämpande och ångestframkallande.. xD Hmm. Återkommer om det.

Det är pissväder ute.. :( Bläääää... Borde gå ut med kräket. Men jag skjuter på det en liten liten stund till.. :)

Ikväll ska jag gå över till Karin, se på NCIS och äta varma mackor med Karin, Kattis o Bella!! :D Mycket trevligt! Igår blev jag serverad kyckling med potatis och sås. Mycket gott. Och jag behövde inte ens diska efteråt! :D Wunderbar.

Här hemma har jag börjat hugga in på konserverna.. HMM. Inte kul. Det rubbar mina matvanor. De ska bara stå där i skafferiet sådär utifall-att. Det är ju inte meningen att jag faktiskt ska äta dem. Samma med frysen. Har egentligen massa mat i frysen, men det är ju inte meningen att jag faktiskt ska äta den.. Nu är mina grönsaker slut och jag känner mig helt desinspregnerad. Jag vill att mina saker ska räcka lika länge. Saker får inte ta slut, då måste jag ha nya. Men utan pengar blir det svårt. Har bara lite tomater, kål och morötter kvar. Tomaterna vill jag ju ha på mackorna. Vill ha gurka och purjo. Och sallad. GAAAHH!! Min vanliga pasta-tomat-gurka-skinka-purjo-salladsröra har blivit pasta-majs-champinjon-krossad-tomat-och-ketchup-röra.. :'( Det är INTE okej!! Det är FEL. Och snart tar créme fraichen slut också.. Hemska tanke. Och äggen. Hu. Inte äggen! :'( Mjölk har jag sparat pengar till.

Men jag tänker lite att jag borde inte nalla på mina matförråd, även om jag inte har så mkt val.. För jag lär behöva dem ännu mer sen i vinter när jag inte har några pengar alls och inget jobb.. :( Tänk om kriget kommer. Jag borde inte ta av mina hamstringar.. Jag vill ha gurka, purjolök och tomater!!! x'( Buuäääh.



Du får mig att må bra bra bra! Konstigt fladdrande i magen.
/Kapten

Blåsig men solig tisdag!

Jaha.. Vart fan ska man börja då..

Jag dricker fil. Orkar inte göra nåt mer seriöst att äta, trots att jag är vrålhungrig. Chattar med syster yster och tittar på roliga bilder :) haha. Jag saknar henne! <3

Idag har varit en bradålig dag hittills. Det är en fin dag, och den började helt underbart. Sen blev det tokigt.. :/ Vad gör man när människor som man tycker mycket om har så mycket fördomar och förutfattade meningar.? De säger att bästa sättet att bekämpa fördomar är genom kunskap. Men om personen ifråga anser sig ha "tillräckligt" med kunskap (vad nu det innebär..??). Vad gör man då..? :( Gör man något alls eller sitter man bara bredvid och tappar respekt, glider ifrån varandra..? Om man inte vill det då.. Bah. Hur får man någon att inse saker utan att "köra över" deras egna värderingar..? Hur är man påläst och kunnig och klok och hur sprider man sin kunskap, utan att vara en besserwisser med ångvält..? Det är en svår balansgång.

Svåra funderingar på en fin dag. Men det är kallt. Gick en prom med Herr Gris förut, det var skönt.

Min hund sover. Jag älskar honom. <3 :D Han är det bästaste bästa som finns. Han gör mig lycklig!! När han kryper upp i sängen, lägger sig PÅ en, rullar runt på rygg och sprattlar med benen och "pratar" :D haha! Då mår jag bra!



Hmm. Jo, det har vart Halloween också! Och GGN! Men jag är för hungrig och för fundersam för att berätta allt om det.. :) Det är en del att berätta. Ni kan få snabbversionen: Sol, skratt, rom och varm choklad, goda vänner, lerbrottning, motorcyklar, åka på flak och MYCKET promenerande! Sen på kvällen halloweenparty - jag var en svart katt. :) Det var himla skoj! Fast blev lite väl mkt alkohol.. Tur man har så fina människor omkring sig.. <3


Nu får det vara bra på ett tag.
Tjing!
/Kapten

PS. Jag saknar mina Slite-huliganer! <3

RSS 2.0