Undrens tid är inte förbi!
Haha, man upphör inte att förvånas :)
Ni vet han som ägde telefonen som jag hittade? Han som inte verkade vara det minsta trevlig eller ens tacksam? Han måste tydligen ha tänkt om för han ringde mig förut och ville ge mig hittelön för att jag var så snäll och lämnade tillbaka luren! :D Haha! Snacka om helomvändning! Roligt :) nu tror jag lite mer på karma än innan. De säger ju att ärlighet varar längst. Det tror jag på, stenhårt. Men det är ju inte alltid man får den cred man kanske förtjänar när man går runt och är snäll hela dagarna. Men den här gången fick jag tydligen det! :D Haha! Vilken utomordentligt trevlig tisdagsöverraskning! Didn't see that one coming!
Åh jo, och så är det ju semla-dagen idag :) det hade jag glömt.. Kom på det nu. Hoppas älskling vill klämma i sig en temla med mig sen.
Min fina pralin. Nåra pengar får jag inte förrän nästa måndag. Och telefonräkningen var inte betald, bilen ingen bensin på, och inga pengar till bussen.. Ingen kattmat. Mamma inga pengar att låna ut. Då räddade han mig, min hjälte. :) Så nu är räkningen betald, och jag ska snart åka iväg till återvinningen med lite skrot, tanka bilen och handla kattmat. Dvs jag kommer kunna ta mig till psykologen i em, skolan och gymet imorgon och skolan på torsdag! :D Pust. Äntligen kan man andas ut lite. Bara 6 dagar kvar till jag kan handla mat igen. Förråden börjar sina nu.. Har inte handlat mat på en vecka eller nåt sånt.. Pasta, ris, lite konserver och billighetskött i frysen kvar.. Jodå, det ska fan ta mig gå. 1,5 liter mjölk.. Jo men det ska man väl klara sig på? Men blir inget påhälsande hos älskling tyvärr :( hoppas han kommer in till mig.. Tycker det är så förbannat skoj att allt ska vara beroende av pengar. :'( Ångest över det.
Räknade lite på Feb/Mar-ekonomin.. Blir inte mycket kvar denna månad heller. Men iaf inte minus. Det är bra. Dock ångest över det.
Ska försöka reda ut pappersbiten av ägarbytet på Tenor, som ÄNNU inte är fixat. Allt ska vara krångel när man har att göra med dem. Suck. Längtar tills allt är klart. Ångest över det.
Lyssnar på Beyonce och är allmänt fluffig. Dock trött så inihelvete. En viss person som tyckte det var roligt att skjuta fyrverkerier precis här utanför lagom när man somnat. Sen var det kört. Tack för den.
Nej nu måste jag gå härifrån innan jag somnar.. Återvinningen var det ja.
/Kapten
Ni vet han som ägde telefonen som jag hittade? Han som inte verkade vara det minsta trevlig eller ens tacksam? Han måste tydligen ha tänkt om för han ringde mig förut och ville ge mig hittelön för att jag var så snäll och lämnade tillbaka luren! :D Haha! Snacka om helomvändning! Roligt :) nu tror jag lite mer på karma än innan. De säger ju att ärlighet varar längst. Det tror jag på, stenhårt. Men det är ju inte alltid man får den cred man kanske förtjänar när man går runt och är snäll hela dagarna. Men den här gången fick jag tydligen det! :D Haha! Vilken utomordentligt trevlig tisdagsöverraskning! Didn't see that one coming!
Åh jo, och så är det ju semla-dagen idag :) det hade jag glömt.. Kom på det nu. Hoppas älskling vill klämma i sig en temla med mig sen.
Min fina pralin. Nåra pengar får jag inte förrän nästa måndag. Och telefonräkningen var inte betald, bilen ingen bensin på, och inga pengar till bussen.. Ingen kattmat. Mamma inga pengar att låna ut. Då räddade han mig, min hjälte. :) Så nu är räkningen betald, och jag ska snart åka iväg till återvinningen med lite skrot, tanka bilen och handla kattmat. Dvs jag kommer kunna ta mig till psykologen i em, skolan och gymet imorgon och skolan på torsdag! :D Pust. Äntligen kan man andas ut lite. Bara 6 dagar kvar till jag kan handla mat igen. Förråden börjar sina nu.. Har inte handlat mat på en vecka eller nåt sånt.. Pasta, ris, lite konserver och billighetskött i frysen kvar.. Jodå, det ska fan ta mig gå. 1,5 liter mjölk.. Jo men det ska man väl klara sig på? Men blir inget påhälsande hos älskling tyvärr :( hoppas han kommer in till mig.. Tycker det är så förbannat skoj att allt ska vara beroende av pengar. :'( Ångest över det.
Räknade lite på Feb/Mar-ekonomin.. Blir inte mycket kvar denna månad heller. Men iaf inte minus. Det är bra. Dock ångest över det.
Ska försöka reda ut pappersbiten av ägarbytet på Tenor, som ÄNNU inte är fixat. Allt ska vara krångel när man har att göra med dem. Suck. Längtar tills allt är klart. Ångest över det.
Lyssnar på Beyonce och är allmänt fluffig. Dock trött så inihelvete. En viss person som tyckte det var roligt att skjuta fyrverkerier precis här utanför lagom när man somnat. Sen var det kört. Tack för den.
Nej nu måste jag gå härifrån innan jag somnar.. Återvinningen var det ja.
/Kapten
Pust och stånk
Hände rätt mycket på några timmar här. Tjoff - träna på gymet, körde fast på vägen därifrån, Catten bjöd på käk (MUMS!!) och trevligt sällskap och nu är jag hemma och helt plötsligt har jag suttit här i nästan en timma. Vart tar tiden vägen??
Skönt att träna igen, men lär nog ha träningsvärk imorgon.. Var ju trots allt ett tag sen sist. Men inte gått upp i vikt iaf, det var skönt :) nu vill jag gå ner ett eller två kg till, sen är jag nöjd. Alltså, musklerna får gärna komma tillbaka och väga lite, men byxorna sitter liiiite för tight för att jag ska tycka att det är okej. (-_-) Nu gäller det att inte tappa suget den här gången, vi får skärpa till oss. På onsdag är det dags igen. Då kanske vi INTE ska belöna oss med hamburgare efteråt.. :P Haha. Även om det satt jävligt fint. Längesen vi sågs nu, det var roligt.
Åh, och nu måste jag verkligen gå en sväng med T.. Stackare, det har inte blivit riktigt så många eller långa promenader som det skulle behövts på senaste. Han är rastlös. Man blir lite för bortskämd med att vara på landet och bara kunna öppna dörren. :(
Nej hu, nu får jag resa mig härifrån innan jag somnar. Iaf skönt att vara ordentligt trött. Kanske man kan sova lite klokt inatt. Svårt det där med sömnen, när den inte gör som man vill.
Saknar älskling. :( Hade ju vart najs med gångavstånd... Blä.
Puss o kram skumbanan
/Kapten
Skönt att träna igen, men lär nog ha träningsvärk imorgon.. Var ju trots allt ett tag sen sist. Men inte gått upp i vikt iaf, det var skönt :) nu vill jag gå ner ett eller två kg till, sen är jag nöjd. Alltså, musklerna får gärna komma tillbaka och väga lite, men byxorna sitter liiiite för tight för att jag ska tycka att det är okej. (-_-) Nu gäller det att inte tappa suget den här gången, vi får skärpa till oss. På onsdag är det dags igen. Då kanske vi INTE ska belöna oss med hamburgare efteråt.. :P Haha. Även om det satt jävligt fint. Längesen vi sågs nu, det var roligt.
Åh, och nu måste jag verkligen gå en sväng med T.. Stackare, det har inte blivit riktigt så många eller långa promenader som det skulle behövts på senaste. Han är rastlös. Man blir lite för bortskämd med att vara på landet och bara kunna öppna dörren. :(
Nej hu, nu får jag resa mig härifrån innan jag somnar. Iaf skönt att vara ordentligt trött. Kanske man kan sova lite klokt inatt. Svårt det där med sömnen, när den inte gör som man vill.
Saknar älskling. :( Hade ju vart najs med gångavstånd... Blä.
Puss o kram skumbanan
/Kapten
I wanna run..
Jahaja, då var det måndag igen. Haft en helt underbar helg!
I fredags festade jag med mina fina vänner Karin, Kattis, Bella, Mattis, Törner och några nyfunna vänner :) det var en minst sagt intressant kväll! Intressant, och mycket trevlig. För det mesta iaf. :) Vi var på Munken och såg nåt tjej-rockband som jag tyckte var superbra! Det var bra med tryck och skön stämning! :D Najs! Fick till och med skjuts av världens bästa Kattis ut till min babe sen på natten, så kunde inte bli mycket bättre. :)
Mådde inte alls så dåligt på lördagen som jag hade förtjänat ;) det var på tiden, brukar vara tvärtom.. Spenderade dagen ute i Endre, morgonmys avlöstes med sen frukost och sedan snöskottning. Oj vad duktiga vi var! Belönade oss med tv-tittande och soffmys :) tror allvarligt talat att jag har kollat mer på tv de senaste månaderna än vad jag gjort de senaste åren.. Hm. Aja. Kanske inte min favoritsysselsättning, men lite får man väl ta. :P Hade lite lösa planer på att åka in till stan och umgås med folket, men kom tillslut fram till att jag inte orkade. Brummel mådde inget bra och jag var trött, seg och pank, så en soffkväll kändes faktiskt rätt lockande (jag vet, vad har hänt med mig!?!? på en lördag!?).
Så söndagen vaknade vi pigga och utvilade (!!!!) redan vid halv 10-snåret! :O En HELT ny erfarenhet!! Spännande det här, helt klart.. :) Övertygade dock sötnöten att det minsann var Alla hjärtans dag, och då är det inte tillåtet att gå upp och vara nyttig innan man tillfredställt pojk-/flickvännens gosbehhov. ^^ Haha. Love it! Och så fick jag iaf en tv-fri måltid under dagen (Yes!), dvs frukost. :) Datorn fick dock vara med.. Sen fick det vara färdiggosat. Lite byteshandel slutade i att jag fick hjälpa till att bära ved och skotta snö, så skulle han hjälpa mig att laga bilen lite senare på eftermiddagen när jag varit inne i stan och pussat på mamsen och katterna. :) Romantiskt va? ;P Haha. Men jag klagade inte, tyckte faktiskt det var himla trevligt att göra "måsten" tillsammans. Det går fortare, och mycket trevligare med sällskap. :) Vi blev till och med bjudna på Alla hjärtans dag-tårta och kaffe hos Rickard när vi höll på med bilen! :D Mys!!
"Ett hjärta ska gumman ha såklart.. *skär upp tårtbit med ett ditknuffat hjärta*" <3 <3
Efter framgångsrikt skruvande så blev det till att leka frisör på älskling, sen smaskigt käk med levande ljus och myspys. Tv:n gick inte att förhandla bort. Mraor. (-_-) Hur romantiskt är det att sitta o se på tv när man äter..?? Är sällskapet inte gott nog? Är det för mycket begärt att stänga av tv-jäveln en enda kväll? Aja.. Jag lyckades behärska mig. Fick hålla tillgodo med den goda maten och det generösa mysandet. :) Inte fy skam.
~*~
Såg på En annan del av Köping, och Linda pratade om nån bok om olycklig kärlek.. Och det slog mig plötsligt, hur lyckligt lottad jag är. Inte nog med att jag är galet kär i världens finaste, underbaraste människa, jag har dessutom turen att kärleken är besvarad och förmånen att ha honom nära. Att som då kunna ligga tryggt omfamnad av min älskades starka armar och känna hans andetag i nacken, de ömma kyssarna och värmen från hans hud, hans kropp tätt intill min.
Såg in i hans underbart vackra ögon, tiden stannade och jag var lyckligast i hela universum. Det kändes som att hjärtat skulle brista av kärlek. Varje liten beröring, varje litet ord gick som vågor igenom mig. Som att ligga på varvstopp och inte släppa på gasen, nådde toppen av själva livet om och om igen. Som en multipel lycko-orgasm, tusen gånger djupare är sex någonsin skulle lyckas med. Har aldrig känt mig så lugn, lycklig och tillfreds.
En fulländad kväll, jag ville att den aldrig skulle ta slut.
Fast när den till slut gjorde det så kändes det inte så farligt. Känslan finns kvar ändå - i mitt minne, i mitt hjärta, i min hud, i min själ. And our love grows deeper.
~*~
Head down as I watch my feet take turns hitting the ground
Eyes shut, I find myself in love racing the earth
And I'm soaked in your love
And love was right in my path, in my grasp
And me and you belong
I wanna run, run, smash into you.
~*~
Hoppas ni alla hade en underbar Alla hjärtans dag också <3
Puss och massa kramar
/Kapten
I fredags festade jag med mina fina vänner Karin, Kattis, Bella, Mattis, Törner och några nyfunna vänner :) det var en minst sagt intressant kväll! Intressant, och mycket trevlig. För det mesta iaf. :) Vi var på Munken och såg nåt tjej-rockband som jag tyckte var superbra! Det var bra med tryck och skön stämning! :D Najs! Fick till och med skjuts av världens bästa Kattis ut till min babe sen på natten, så kunde inte bli mycket bättre. :)
Mådde inte alls så dåligt på lördagen som jag hade förtjänat ;) det var på tiden, brukar vara tvärtom.. Spenderade dagen ute i Endre, morgonmys avlöstes med sen frukost och sedan snöskottning. Oj vad duktiga vi var! Belönade oss med tv-tittande och soffmys :) tror allvarligt talat att jag har kollat mer på tv de senaste månaderna än vad jag gjort de senaste åren.. Hm. Aja. Kanske inte min favoritsysselsättning, men lite får man väl ta. :P Hade lite lösa planer på att åka in till stan och umgås med folket, men kom tillslut fram till att jag inte orkade. Brummel mådde inget bra och jag var trött, seg och pank, så en soffkväll kändes faktiskt rätt lockande (jag vet, vad har hänt med mig!?!? på en lördag!?).
Så söndagen vaknade vi pigga och utvilade (!!!!) redan vid halv 10-snåret! :O En HELT ny erfarenhet!! Spännande det här, helt klart.. :) Övertygade dock sötnöten att det minsann var Alla hjärtans dag, och då är det inte tillåtet att gå upp och vara nyttig innan man tillfredställt pojk-/flickvännens gosbehhov. ^^ Haha. Love it! Och så fick jag iaf en tv-fri måltid under dagen (Yes!), dvs frukost. :) Datorn fick dock vara med.. Sen fick det vara färdiggosat. Lite byteshandel slutade i att jag fick hjälpa till att bära ved och skotta snö, så skulle han hjälpa mig att laga bilen lite senare på eftermiddagen när jag varit inne i stan och pussat på mamsen och katterna. :) Romantiskt va? ;P Haha. Men jag klagade inte, tyckte faktiskt det var himla trevligt att göra "måsten" tillsammans. Det går fortare, och mycket trevligare med sällskap. :) Vi blev till och med bjudna på Alla hjärtans dag-tårta och kaffe hos Rickard när vi höll på med bilen! :D Mys!!
"Ett hjärta ska gumman ha såklart.. *skär upp tårtbit med ett ditknuffat hjärta*" <3 <3
Efter framgångsrikt skruvande så blev det till att leka frisör på älskling, sen smaskigt käk med levande ljus och myspys. Tv:n gick inte att förhandla bort. Mraor. (-_-) Hur romantiskt är det att sitta o se på tv när man äter..?? Är sällskapet inte gott nog? Är det för mycket begärt att stänga av tv-jäveln en enda kväll? Aja.. Jag lyckades behärska mig. Fick hålla tillgodo med den goda maten och det generösa mysandet. :) Inte fy skam.
~*~
Såg på En annan del av Köping, och Linda pratade om nån bok om olycklig kärlek.. Och det slog mig plötsligt, hur lyckligt lottad jag är. Inte nog med att jag är galet kär i världens finaste, underbaraste människa, jag har dessutom turen att kärleken är besvarad och förmånen att ha honom nära. Att som då kunna ligga tryggt omfamnad av min älskades starka armar och känna hans andetag i nacken, de ömma kyssarna och värmen från hans hud, hans kropp tätt intill min.
Såg in i hans underbart vackra ögon, tiden stannade och jag var lyckligast i hela universum. Det kändes som att hjärtat skulle brista av kärlek. Varje liten beröring, varje litet ord gick som vågor igenom mig. Som att ligga på varvstopp och inte släppa på gasen, nådde toppen av själva livet om och om igen. Som en multipel lycko-orgasm, tusen gånger djupare är sex någonsin skulle lyckas med. Har aldrig känt mig så lugn, lycklig och tillfreds.
En fulländad kväll, jag ville att den aldrig skulle ta slut.
Fast när den till slut gjorde det så kändes det inte så farligt. Känslan finns kvar ändå - i mitt minne, i mitt hjärta, i min hud, i min själ. And our love grows deeper.
~*~
Head down as I watch my feet take turns hitting the ground
Eyes shut, I find myself in love racing the earth
And I'm soaked in your love
And love was right in my path, in my grasp
And me and you belong
I wanna run, run, smash into you.
~*~
Hoppas ni alla hade en underbar Alla hjärtans dag också <3
Puss och massa kramar
/Kapten
There's always one that slips away..
Hej.. Ähum.. Jag har verkligen tänkt skriva jättelänge, i flera dar. Har bara inte orkat. Den lilla energin jag har haft har gått till såna värdsliga saker som att rasta hunden, äta mat och gå på toa. Ibland åkt till affären eller endre. Igår borstade jag till och med Tenor.
Ja, ni förstår vad jag menar. Inte haft så mycket till ork. Skulle inte satt mig ner nu heller känner jag, skulle kunna somna på fläcken. Så detta blir inte långvarigt heller.
Men idag har jag faktiskt varit duktig. Inte så duktig som jag hade tänkt, men lite iaf. Morgonen som jag hade planerat in en nyttig frukost, en hurtig långpromenad och en dusch på, blev till en förmiddag med ett glas vatten och och en mycket ohurtig kort promenad. Aja. Men jag tog mig iväg till skolan iaf, till slut. Inte för att jag fick så mycket gjort.. Men lunch fick jag iaf! Inte för att den var särskilt god.. Men trevligt sällskap hade jag iaf! Det var en mycket trevlig överraskning, Kattis och en av hennes elever var ute samtidigt så då fick jag en mycket mindre ensam lunch än vad jag brukar ha. Det var bra!
Handlade upp de allra allra sista kronorna och kollade till Amsans lägenhet på hemvägen. Den stod kvar!
Hittade en mobil på parkeringen på vägen in.. Oj vad jag kände mig stolt och snäll och godhjärtad när jag lade min dyrbara tid och energi på att försöka leta reda på ägaren istället för att behålla den eller skita i det!! Oj vad jag tänkte att NU ska jag göra en god gärning så nån stackare som tappat sin mobil blir glad! (Jag vet ju hur det känns.....) Men inte då.
Hittade ägaren på hitta.se, hittade ett annat nummer och fick istället för ett stort tack ett "Jaha, vad bra. Kan du göra mig en tjänst, jag sitter på båten?"
Nemo gav ett något chockat svar - "Ääh, joo, det kan jag väl!? Vad skulle det vara isf?"
- Vet du vart 149an ligger?
- Jo, det gör jag..
- Kan du gå dit och lämna mobilen till Klasson högst upp?
- Jo, det går bra det..
- Bra, tack, hej.
Något förbryllad tog jag mina lurviga skor, och mössan, och halsduken och jackan och gick ut i snön. Oj vad snällt, tyckte jag. Jag hade ju varit överlycklig. Jag har varit överlycklig när någon ringt och sagt att de hittat min telefon. Oändligt tacksam. Men inte den här karln. Nej nej, tänkte jag.. Aja. Jag är snäll iaf och går bort med den.
Ett barn öppnar dörren. Jag frågar om mamma eller pappa är hemma. Jodå. De varkar dock inte ha någon som helst brådska att prata med mig. När mamman till slut kommer är hennes reaktion lika kort och otrevlig som personen i telefon. "Jaha, det är min morbrors, vad bra. Tack hej"
- Ähh.. Ingen orsak.. Typ.. Eller vad säger man..?
Så mycket hade det inte kostat att vara lite tacksam.. Eller åtminstone trevlig. Undra på att folk inte har nån lust att anstränga sig för någon okänd nuförtiden. En eloge till de som gör det ändå!! Jag visar min tacksamhet för alla förlorade saker jag fått tillbaks, genom att ge någon annan något förlorat tillbaks. Tänker att om alla gjorde så vore det ju en bättre värld. Men det är väl önsketänkande.. Jaja. Nån kanske blir glad nån gång iaf. Märkliga människor.
Jo, och så har jag gått och sjungit på "Pink - One that got away" hela dagen, utan att ha en aning om varför.
Och jag ÄLSKAR min underbara pojkvän!! Kanske magstarkt sockerputtinuttigt, men det skiter jag i! Han fortsätter att överträffa mina förväntningar. Det är förbannat jävla jobbigt ibland, och vi begriper oss inte alls på varandra och bråkar och har oss. Han är inte perfekt och jag är inte perfekt. Men jag vill gärna tro att det bara är en träningssak, att vi måste hitta sätt att mötas och kunna förstå varandra, lära oss att hantera konflikter, lära känna varandra. En balansgång. Det kanske tar lite tid, men då får det väl göra det då. För efter det jobbiga så hittar vi tillbaka, och det funkar bättre än innan. Allt som oftast är det fantastiskt och fullständigt genomhärligt, och jag vill inte för mitt liv förlora det. <3 Tänk vad jag hade gått miste om ifall jag inte hade gett mig in i det här. Ångrar mig inte för en sekund. Lyckan och kärleken som bor i min kropp nu går inte att beskriva med ord.
<3
Puh, nu fick jag ur mig lite. Nu MÅSTE jag verkligen resa mig från den här stolen innan jag somnar.
Puss på er, happy onsdag och allt sånt där..
/Kapten
Ja, ni förstår vad jag menar. Inte haft så mycket till ork. Skulle inte satt mig ner nu heller känner jag, skulle kunna somna på fläcken. Så detta blir inte långvarigt heller.
Men idag har jag faktiskt varit duktig. Inte så duktig som jag hade tänkt, men lite iaf. Morgonen som jag hade planerat in en nyttig frukost, en hurtig långpromenad och en dusch på, blev till en förmiddag med ett glas vatten och och en mycket ohurtig kort promenad. Aja. Men jag tog mig iväg till skolan iaf, till slut. Inte för att jag fick så mycket gjort.. Men lunch fick jag iaf! Inte för att den var särskilt god.. Men trevligt sällskap hade jag iaf! Det var en mycket trevlig överraskning, Kattis och en av hennes elever var ute samtidigt så då fick jag en mycket mindre ensam lunch än vad jag brukar ha. Det var bra!
Handlade upp de allra allra sista kronorna och kollade till Amsans lägenhet på hemvägen. Den stod kvar!
Hittade en mobil på parkeringen på vägen in.. Oj vad jag kände mig stolt och snäll och godhjärtad när jag lade min dyrbara tid och energi på att försöka leta reda på ägaren istället för att behålla den eller skita i det!! Oj vad jag tänkte att NU ska jag göra en god gärning så nån stackare som tappat sin mobil blir glad! (Jag vet ju hur det känns.....) Men inte då.
Hittade ägaren på hitta.se, hittade ett annat nummer och fick istället för ett stort tack ett "Jaha, vad bra. Kan du göra mig en tjänst, jag sitter på båten?"
Nemo gav ett något chockat svar - "Ääh, joo, det kan jag väl!? Vad skulle det vara isf?"
- Vet du vart 149an ligger?
- Jo, det gör jag..
- Kan du gå dit och lämna mobilen till Klasson högst upp?
- Jo, det går bra det..
- Bra, tack, hej.
Något förbryllad tog jag mina lurviga skor, och mössan, och halsduken och jackan och gick ut i snön. Oj vad snällt, tyckte jag. Jag hade ju varit överlycklig. Jag har varit överlycklig när någon ringt och sagt att de hittat min telefon. Oändligt tacksam. Men inte den här karln. Nej nej, tänkte jag.. Aja. Jag är snäll iaf och går bort med den.
Ett barn öppnar dörren. Jag frågar om mamma eller pappa är hemma. Jodå. De varkar dock inte ha någon som helst brådska att prata med mig. När mamman till slut kommer är hennes reaktion lika kort och otrevlig som personen i telefon. "Jaha, det är min morbrors, vad bra. Tack hej"
- Ähh.. Ingen orsak.. Typ.. Eller vad säger man..?
Så mycket hade det inte kostat att vara lite tacksam.. Eller åtminstone trevlig. Undra på att folk inte har nån lust att anstränga sig för någon okänd nuförtiden. En eloge till de som gör det ändå!! Jag visar min tacksamhet för alla förlorade saker jag fått tillbaks, genom att ge någon annan något förlorat tillbaks. Tänker att om alla gjorde så vore det ju en bättre värld. Men det är väl önsketänkande.. Jaja. Nån kanske blir glad nån gång iaf. Märkliga människor.
Jo, och så har jag gått och sjungit på "Pink - One that got away" hela dagen, utan att ha en aning om varför.
Och jag ÄLSKAR min underbara pojkvän!! Kanske magstarkt sockerputtinuttigt, men det skiter jag i! Han fortsätter att överträffa mina förväntningar. Det är förbannat jävla jobbigt ibland, och vi begriper oss inte alls på varandra och bråkar och har oss. Han är inte perfekt och jag är inte perfekt. Men jag vill gärna tro att det bara är en träningssak, att vi måste hitta sätt att mötas och kunna förstå varandra, lära oss att hantera konflikter, lära känna varandra. En balansgång. Det kanske tar lite tid, men då får det väl göra det då. För efter det jobbiga så hittar vi tillbaka, och det funkar bättre än innan. Allt som oftast är det fantastiskt och fullständigt genomhärligt, och jag vill inte för mitt liv förlora det. <3 Tänk vad jag hade gått miste om ifall jag inte hade gett mig in i det här. Ångrar mig inte för en sekund. Lyckan och kärleken som bor i min kropp nu går inte att beskriva med ord.
<3
Puh, nu fick jag ur mig lite. Nu MÅSTE jag verkligen resa mig från den här stolen innan jag somnar.
Puss på er, happy onsdag och allt sånt där..
/Kapten
Blogg..
Btw - om någon har lust att hjälpa mig göra om min fantastiskt tråkiga bloggsida så den ser lite roligare ut så är ni hjärtligt välkomna!! Jag som en gång var riktigt bra på dator-grejer, har ingen aning om hur man gör en snygg sida :'( Buhu.
SOOOOOL!!! <3 <3 <3
ÅÅHH, vilket härligt väder det är idag!! <3 Solen skiner som den aldrig gjort annat, och himlen är alldeles babyblå! Träden har ett vackert snötäcke och all snö bara gnistrar och glittrar! Me like! Ska äta nåt och städa lite, sen blir det bannemig en ordentlig långpromenad :) det var länge sen nu!
Jag mår bättre idag :) och igår! Igår hade jag svets på Christopher (hur det nu stavas?) Polhemsgymnasiet, med en sjöfartstvåa. Läser som en del kanske vet upp mina betyg, och svetsen var en av de kurser som krävde i princip att jag gick kursen helt igen. Det var superkul! :D Var jättenervös, som jag alltid är när jag ska till nåt nytt ställe.. Saker som "vart ska jag vara, och när? vart kan man parkera? vad är det för folk? kommer de titta snett på mig för att jag är så mycket äldre/tjej/rödhårig/konstig? vem ska jag äta med på lunchen? vart äter man lunch?" osv, bara ekade i huvudet och jag var naturligtvis helt skräckslagen. Fast inte utåt såklart. Tog ett djupt andetag, stängde in all (nästan) nervositet i en liten låda och frågade om vägen. :) Och det var inte alls så farligt!! :D Läraren var jättebra - trevlig, välkomnande, pedagogisk och lugn. Och tillochmed eleverna var trevliga! Eller, de flesta brydde sig inte, utan höll på med sitt :) passar mig precis. Träffade en gammal kompis lillasyster (enda tjejen där btw), och hon tog hand om mig och var snäll och visade så jag inte behövde känna mig så vilsen :P helt självklart. Snacka om annan miljö än ute på lövsta..
Dessutom gick det bra! :D Jag kämpade i flera timmar med att få den satans fogen att bli bra, men tillslut lossnade det! :D wonderful! Jag var SÅÅ stolt över mig själv!! :D Det var faktiskt riktigt roligt att behöva kämpa med nåt ordentligt :) det var längesen jag fick en riktig utmaning att bita i, och det väcker lite jävlaranamma och motivation. Det behövs just nu kan jag säga. Summa betyg - en toppendag!
Sen träffade jag pyskologen, försökte reda ut lite av allt som gör ont inuti och allt som snurrar.. Gick sådär.. Fortfarande fylld av tankar och ångest och känslor. Tycker det är jobbigt att allt ska vara en kamp. Tänk vad härligt om nåt kunde vara enkelt.. Inte allt, verkligen inte. Som jag skrev nyss så är det skönt med utmaningar ibland. Men bra utmaningar, som man inte känner är en övermäktig. Personligen tycker jag det är satans så svårt med relationer och folk. :( Men det är väl bara att kämpa på och hoppas att man fixar det. Det är svårt att ge upp när man är så förbannat upp över öronen förälskad. :P Men det känns bättre nu. Inte helt bra, men bättre. Det går åt rätt håll liksom, tror jag. Jag hoppas det iaf. Och jag hoppas det fortsätter så.
Nej, nu får jag sätta igång att städa så jag blir klar nån gång.. Städning är bra terapi.
Pusshej
/Kapten
Jag mår bättre idag :) och igår! Igår hade jag svets på Christopher (hur det nu stavas?) Polhemsgymnasiet, med en sjöfartstvåa. Läser som en del kanske vet upp mina betyg, och svetsen var en av de kurser som krävde i princip att jag gick kursen helt igen. Det var superkul! :D Var jättenervös, som jag alltid är när jag ska till nåt nytt ställe.. Saker som "vart ska jag vara, och när? vart kan man parkera? vad är det för folk? kommer de titta snett på mig för att jag är så mycket äldre/tjej/rödhårig/konstig? vem ska jag äta med på lunchen? vart äter man lunch?" osv, bara ekade i huvudet och jag var naturligtvis helt skräckslagen. Fast inte utåt såklart. Tog ett djupt andetag, stängde in all (nästan) nervositet i en liten låda och frågade om vägen. :) Och det var inte alls så farligt!! :D Läraren var jättebra - trevlig, välkomnande, pedagogisk och lugn. Och tillochmed eleverna var trevliga! Eller, de flesta brydde sig inte, utan höll på med sitt :) passar mig precis. Träffade en gammal kompis lillasyster (enda tjejen där btw), och hon tog hand om mig och var snäll och visade så jag inte behövde känna mig så vilsen :P helt självklart. Snacka om annan miljö än ute på lövsta..
Dessutom gick det bra! :D Jag kämpade i flera timmar med att få den satans fogen att bli bra, men tillslut lossnade det! :D wonderful! Jag var SÅÅ stolt över mig själv!! :D Det var faktiskt riktigt roligt att behöva kämpa med nåt ordentligt :) det var längesen jag fick en riktig utmaning att bita i, och det väcker lite jävlaranamma och motivation. Det behövs just nu kan jag säga. Summa betyg - en toppendag!
Sen träffade jag pyskologen, försökte reda ut lite av allt som gör ont inuti och allt som snurrar.. Gick sådär.. Fortfarande fylld av tankar och ångest och känslor. Tycker det är jobbigt att allt ska vara en kamp. Tänk vad härligt om nåt kunde vara enkelt.. Inte allt, verkligen inte. Som jag skrev nyss så är det skönt med utmaningar ibland. Men bra utmaningar, som man inte känner är en övermäktig. Personligen tycker jag det är satans så svårt med relationer och folk. :( Men det är väl bara att kämpa på och hoppas att man fixar det. Det är svårt att ge upp när man är så förbannat upp över öronen förälskad. :P Men det känns bättre nu. Inte helt bra, men bättre. Det går åt rätt håll liksom, tror jag. Jag hoppas det iaf. Och jag hoppas det fortsätter så.
Nej, nu får jag sätta igång att städa så jag blir klar nån gång.. Städning är bra terapi.
Pusshej
/Kapten
Segt..
Idag är en riktigt seg onsdag.. Vaknade rätt tidigt, för ont i kroppen för att kunna sova mer. Har väl mest väntat på besiktningstiden idag. Den som jag varit så nervös för.. Det kunde gått sämre antar jag, men kunde gått bättre också. Ska det vara så svårt att ha en bil som bara funkar..!? :( Trött på skiten.
Trött i övrigt också. Mentalt, fysiskt.
Men städningen på Baldersgatan är ÄNTLIGEN (efter lite om och men) färdig!!!! Så SKÖNT att vara av med den!!
Vet inte riktigt vad jag ska skriva.. Rastlös, men för trött för att orka göra nåt.. Igår var jag duktig och fixade upp bokhyllorna. Idag orkar jag inte fortsätta. Blir ofta så. Att jag sätter igång med något när jag känner mig inspirerad eller bara har farten uppe. Sen orkar jag inte göra klart, och allt står halvfärdigt.
Mycket tankar och känslor. Svåra att sätta ord på.
Nu ska jag nog gosa med katten. Snart ska jag ut i snöyran igen.. Kanske kan få rätsida på nåt av det som snurrar.
/Kapten
Trött i övrigt också. Mentalt, fysiskt.
Men städningen på Baldersgatan är ÄNTLIGEN (efter lite om och men) färdig!!!! Så SKÖNT att vara av med den!!
Vet inte riktigt vad jag ska skriva.. Rastlös, men för trött för att orka göra nåt.. Igår var jag duktig och fixade upp bokhyllorna. Idag orkar jag inte fortsätta. Blir ofta så. Att jag sätter igång med något när jag känner mig inspirerad eller bara har farten uppe. Sen orkar jag inte göra klart, och allt står halvfärdigt.
Mycket tankar och känslor. Svåra att sätta ord på.
Nu ska jag nog gosa med katten. Snart ska jag ut i snöyran igen.. Kanske kan få rätsida på nåt av det som snurrar.
/Kapten
